Det ar sa trakigt att jag glommer att ta med min kamera overallt - jag hittar saker jag borde fota och lagga upp har hela tiden!

Sedan sist har det val hant en del skoj. I torsdag var vi nagra stycken som drack vin pa en vinbar i Hillcrest. Manga goda viner, en nice efterrattstallrik och sadana tunnor som det brinner i som uteliggare alltid varmer handerna pa i daliga filmer, sa att man kunde sitta utomhus och ha det gott.

Igarmorse var det dags for surf igen och man kan med lite god vilja saga att jag faktiskt stod upp en mikrosekund! Min instruktor ar sa snall och berattade att det tagit manader for honom att komma upp. Bara det att han vara 4 ar da...Jag vet att jag inte ska jamfora mig med andra, men jag ar sa trott pa att vara osportig och tontig, och alla andra i gruppen star ju upp nu!

Iallafall, det var kul, det ar val viktigast.

Vadret var helt fantastiskt igar, som en fin sommardag och jag gick bara runt och mos. Akte till ett mall har i narheten och letade efter en parfym, men hittade den inte. Dock hittade jag en tam gris i koppel som kunde sitta, ligga och rulla runt pa kommando. SA gullig! 

Pa kavllen gick vi pa basket har pa campus - UCSD mot San Francisco State. Holy mother of Jesus, vilket spektakel! Allting var pyntat i gult och blatt (UCSD:s farger), ballonger,  band, cheerleaders, collegekillar med bar overkropp och collegetjejer i BH som skrek allt vad de kunde. Kvallen avslutades med fyrverkeri till tonerna av Guns' n' Roses "Sweet Child of Mine". Men inte forran nagon satt igang brandlarmet och det anlant en brandbil. Vem som vann? UCSD saklart.

Imorse var det dags for surfing igen och jag blir inte battre. Nog om det.

Nu ar jag pa campus och ska traffa tva tjejer for att dricka kaffe och (om jag far bestamma) ata frozen yoghurt med gummibears!

Ikvall blir det fodelsedagsparty hos nagon jag aldrig traffat och det ska bli gotte!

Idag pa ekonomiforelasningen hade jag fyra studenter med laptops med sig framfor mig. En spelade tetris, en spelade poker, en var inne pa facebook och en var inne pa min favvo-skvallersida perezhilton.com.

Vad ska man saga? Seriosa studenter.

Jag var inte battre sjalv utan satt och tankte pa typ enhorningar och regnbagar och pyttipanna och namn som skulle passa bra pa en Westie. (Johnny eller Pellen ar mina basta hittills.) Jag tror att jag pa allvar pa en del forelasningar lyckas sanka min kroppstemperatur och ga in i nagon slags ide, samtidigt som jag har oppna ogon och ser nagorlunda intresserad och involverad ut. En konst min vanner, look and learn from the master! Inte underligt att man lyckats ga i skolan 18 ar och fa bra betyg samtidigt som man ofta undrar om man lart sig nagonting alls.

Jag börjar inse att mina blogginlägg följer ett visst mönster. Under veckorna är de ganska underliga och består mest av små iaktagelser, medan de under helgerna mest är en beskrivning av allt jag hittat på. Baserat på det skulle man kunna tro att jag bara sitter och glor måndag till fredag, men det är inte riktigt sant. Det är bara det att veckodagarna är lite mer...monotona och anonyma.

Det börjar med uppstigning och frukost (havregrynsgröt som är så äcklig att jag bara vill gråta. Frukost gör mig deprimerad om den inte innehåller bacon eller pancakes med lönnsirap.) och sen åker Sugar Paw Paw Dilly Bob (som blivit fint pimpad med nya bumberstickers med politiskt liberala budskap!) iväg så att man är på campus vid 9. Där börjar kampen om parkeringplatserna.

Sen är det föreläsningar, plugg i något av campus typ 1000 bibliotek och grupparbeten. Däremellen är det kaffepauser, där jag faktiskt sitter och glor, och såklart lunch, oftast på mitt favorit-thaiställe. Jag kan inte förstå hur jag tyckte att det var pinsamt att äta ensam förut, nu tycker jag det är hur chill som helst. Ungefär 3(nja, kanske lite färre ibland...) gånger i veckan hänger jag i gymmet där jag upptäckt att det är mycket roligare att springa på ett löpband än ute i naturen (sjukt men sant), att killar i Californien har enorma biceps och att tjejerna ofta läser People magazine samtidigt som de går i trappmaskinen.

Vid 20, 21-tiden bör det av hemåt där det kanske blir lite mer plugg, peanutbutter-banana-sandwiches, lite TV och häng i vardagsrummet. Sen är det nattedags, och Elin gör diverse gymnastiska övningar och är allmänt vig, medan jag läser, oftast Twilight-böckerna. Sen är det sweet sleep i vår kingsize bed och om man lyssnar riktigt noga kan man höra vågorna slå mot strandkanten. Så ser de flesta vardagar ut och på campus strålar solen nästan alltid, studenterna har fortfarande på sig pyamasbyxor och det luktar alltid mint.

Då vill jag bara ta tillfället i akt och gratulera August på enmånadersdagen!

Vilket liten guldklimp, och han har hela livet och allt kul framför sig.

Själv känner jag en liten ålderskris på ingång. 24. Vad hände? När folk frågar mig hur gammal jag är måste jag bita mig i tungan, för min instinktiva respons är alltid "-17". Har jag fastnat där? Kommer jag mentalt aldrig att bli äldre? Pretty please, say it aint so! Jag brukade alltid tycka att 19 var min bästa ålder hittills, man var ung och fräsch, men ändå myndig och allt var bara roligt! Men jag pratade med min fru Elin om detta och hon är alltid så klok och vis och sa att den ålder hon var i alltid varit hennes bästa. Jag tycker det är en utmärkt inställning. Tur att nån har huvudet på skaft i det här äktenskapet.

Okej, mitt sista inlägg om Ryssland sen lovar jag att sluta. Men har man en gång börjat bli obsessed, så ser man plötsligt bara Ryssland överallt och stöter på ryssar hela tiden!

I mitt grupparbete visade det sig att hela 50 % av gruppmedlemmarnna hade ryskt påbrå. Vad hette dom? Leonid och Anatoliv.

Well, HELLO pretty names!

Om man ater en stor och stadig frukost med frukt och fibrer och gud vet allt klockan 07 och ar hungrig som ett djur kl 09, ar det ett tecken pa att man tojt ut sin magsack lite for mycket?

Kliet pa benen ar tillbaka, sedan det tagit ett uppehall i nastan 6 manader. Jag trodde varmen och fuktigheten ratt bot pa det for alltid, men icke! Kanske verkar som en smasak, men nar man kl 4 pa morgonen pa ALLVAR fundrar pa att ga upp for att leta kli-tillhyggen (gaffel, harborste, nagelfil eller rivjarn var nagra av mina ideer) da  vet man att the botten is nadd.

Nu sitter jag i bibblans dungeons och ska testa en ny strategi, namligen effektivitet. Om jag kan bli av med mitt damp-beteende och faktiskt fa lite nytta gjort, sa tror jag att jag kommer hinna.

Ok, universums trakigaste blogginlagg. (Fast ibland nar jag har kollat in andra bloggar har pa bloggagratis.se blir man nastan morkradd. Jag ar ingen sprakfacist och ar trott pa de som fortfarande stor sig pa sarskrivingar, men holy moses, man kan faktiskt inte skriva 7 utropstecken i rad och stava tillbaka som tebax. Eller sa ar jag bara konservativ. Det ar lite som nar folk lagger upp skitbilder pa Facebook som ar helt suddiga eller forestaller typ en hand. Choose your pictures people!)

Sadar ja, dar fick asiktsmaskinen jobba lite.

Visst är det grant när körsbärsträden blommar i natten? Särskilt när det är februari...sorry Sweden, you´ll just have to wait typ ett halvår till!

Jag har alltid avskytt att bli fotad. Dels för att det aldrig blir särskilt bra (även om jag för ett tag sedan kom till insikten om att det kanske inte är det att jag inte är fotogenique, jag kanske bara ser ut så helt enkelt), dels för att jag inte tycker så mycket om att folk kan titta på mig när jag inte är med och kan kompensera med min charm och intelligens. Jag har börjat komma över det dock, som ni märker, och lägger nu helt ogenerat och lättfotat upp bilder på mig själv på bloggen.

När jag kollade igenom mina bilder idag insåg jag att det runs in the family. Detta är helt allvarligt den bästa bilden jag lyckades hitta av dig Bro-lo!