Jag känner panik för att åka hem -  det kan inte vara så snart, TIDEN KAN INTE GÅ SÅ HÄR FORT! Jag och Elin pratade om hur vi liksom desperat försöker få in alla fantastiska intryck och upplevelser och livet här och pränta in dom i själen och hjärnan, men att det är svårt. Jag tyckte Elin sa det så bra; "vad mer kan jag göra? Ska jag äta det? Är det det som krävs?".

Ska jag behöva äta det för att verkligen uppleva och uppskatta det? What can I do?

Så Springbreak började förra torsdagen och firades med party på International House där jag blev kallad ”Boring Girl” och drack ljummet och surt vitt vin i plastmugg. Precis my cup of tea. Fredagen och lördagen tog vi det lugnt, cyklade, tog naps på stranden och gick ut downtown.

Söndagmorgon tog jag tåget till Irvine för att träffa Calle och Nicole. Man säger alltid att kollektivtrafiken är så dålig här i California, men tåget gick fort och gick precis vid vattnet så det var väldigt vackert. Vi promenerade i ett blåsigt Laguna Beach, åt mexikansk och tittade på film och hade det gött. Lille Ingo var nyklippt och fin och kan apportera! Man kastar en liten halstablett (det är så han jobbar) och han springer efter den och bär tillbaka den till dig i munnen och släpper den vid dina fötter. Den katten är helt amazing – jag väntar bara på att han ska börja prata eller gå på två ben.

Det kommer verkligen vara blandade känslor för mig att åka hem, på samma gång som jag ser fram emot att träffa alla där hemma, så vet jag också att det kommer innebära att jag inte kan träffa Calle och Nicole så ofta and it breaks my heart to think about it.

På måndagen kom Elin upp med Sugar Paw och jag överraskade med en nyköpt liten stereo så att vi inte längre bara kan diskutera världsproblemen och skvallra i bilen, utan även sjunga med i sånger.

Efter en del strapatser och en helt fantastisk färd längs med highway 1 (jag blev blödig och började prata om hur min själ blomstrade och frodades på grund av allt det vackra. Kanske inte en av mina brightest moments, men det var liksom så det kändes.) så kom vi fram till Gunnela och Ralph i Santa Cruz. Elin visade sig vara den ultimata resekompanjonen att ta med sig dit och gjorde omedelbar succé. Vi år massa god mat, diskuterade och filosoferade, hikade i den vackra Redwoodskogen, drack kaffe i downtown Santa Cruz, promenerade på UCSC campus, hikade, fick se en cayote och min personliga favorit banansnigeln.

På onsdagen åkte vi upp till San Francisco och våra vänner i Berkeley. Som vanligt när Elin och Elin åker någonsin tar vi med oss solsken och värme och San Fran och Berkeley var helt fantastiskt. Det är min favoritstad i hela världen! Naturen är inte alls lika torr som i San Diego, utan det var som ett vackert Sverige i maj/juni där ALLTING blommar och luktar gott. Vi hängde i våra favoritområden Castro, Mission och Upper Haights, gick på De Young museet, åkte ut till Alcatraz, gick i China Town, var på Beatnik museet, var ute på en klubb med en takterrass med utsikt över staden, åt god middag, satt framför brasan i huset i Berkeley och eldade allt som går att elda och hade det amazing, Jag fick ju även åka 50-talsvespa genom San Fran och jag hade på mig en liten 50-talsklänning och det kändes precis som i en film. Det var allt jag ville att det skulle vara.

Igår begav vi oss neråt och stannade till i Carmel för att äta och titta på havet och alla fina hus och lyxaffärer. Kanske inte var jag skulle välja att bo, men kul att se. Clint Eastwood brukade vara borgmästare här och jag var besviken att han inte satt någonstans på en tron där man kunde få sitta i hans knä och önska sig något, precis som en jultomte på ett mall.

Vi kom hem sent till vårt fina lilla hus och jag är lite excited inför Spring quarter med nya kurser och nya äventyr.

Lite fotokommentarer också.

1. Calle och jag letade golfbag till Nicole och jag vägrade erkänna att den här bagen var mindre än vanliga...kanske kan jag medge att den ser liten ut nu när jag ser den på bild...

2. Lunchpaus i Santa Barbara

3. Vi såg sjöelefanter längs med Highway 1! De låg och sov och sjöng i sömnen och såg sååå roliga ut när de försökte ta sig framåt - som tarmar eller Jabba de Hut i Starwars. (om någon nu skulle vara lika nördig som jag)

4. Elin och Gunnela vid middagsbordet

5. Jag på UC Santa Cruz campus

6. När jag var liten var en av mina favoritböcker "Den hemlighetsfulla trädgården" där en flicka hittar en nyckel till en hemlig fantastisk trädgård. Jag kände mig lite så när vi hittade den här guldfiskdammen mitt ute i ingenstans i skogen! Tydligen hade några studenter släppt ut några stycken där för många år sedan och sen har de förökat sig. Jag kände att det liksom var lite magiskt.

7. Vi hikar

8. Jag utanför the Academy of Sciences som jag tjatat om hur länge som helst (dock utan att gå dit) i Golden Gate parken.

9. Sådana här ska jag baka till schnauzie McSchnauzie när jag kommer hem. Kanske kommer jag behöva hjälp av husmor nr. 1 nuförtiden, nämligen syrran.

10. Jag i the Castro

11. Utsikt över San Francisco från båten på väg till Alcatraz. I guideböckerna varnade de en för att det skulle vara en turistfälla, men jag tyckte att det var hur spännande som helst. Måste se filmen "Flykten från Alcatraz" med Clintan!

12. Alex i finkan.

13. Vackert väder och höga vågor i Carmel.

Ok, om jag anda ska vara den storsta tanten pa internet sa kan jag lika garna gora det till 100 procent. Hemma hos faster Gunnela hittade jag en fantastisk bok om hundar och laste att westien ar "the merriest of all dogs." Hur skulle jag inte kunna vilja ha en san?

En kvick liten iakttagelse innan jag ska hit the gym (jo, sant). Jag laser ju en hel del andra bloggar, och nu nar jag laste igenom lite gamla inlagg i min blogg slas jag av hur oerhort tontig jag ar. De andra lankar till coola latar, har bilder pa sig nar de har snygga klader och klubbar med hipsters och citerar och dansar till 7 pa morgonen och skriver om restauranger, bocker eller politik pa ett smart och, vad ska man saga, "ungt" satt.

Jag a andra sidan anvander mig av uttryck som "upp som en sol, ner som en pannkaka", lagger upp bilder pa mig sjalv med ansiktsmask och munnen full av godis och skriver om hundar och stress infor prov i skolan. KAN MAN BLI EN STORRE TONT? Ar jag 70 eller 7 liksom? Jag ar bara amazed att jag har nagra vanner over huvudtaget. Thank you guys. 

Jahaja, man far val ta seden dit man kommer. Sa pa sant modernt amerikanskt maner lever jag nu pa gransen till konkurrs. Forst visade det sig att boten for att ha glas pa stranden gick pa 250 dollar. Tackar. Sen akte jag pa en bot till pa vagen upp till Santa Cruz. Jag visste inte att man skulle stanna bakom skolbussar och trots att jag forsokte charma polisen och fa honom att inse att jag akt forbi den i cirkus 3 km/h (sant) akte jag pa en fin liten bot dar pa iallafall 300 bucks. Och sa idag, som gradde pa moset, sa borjade det plotsligt ryka ur motorhuven fran Suger Paw och efter en stund dog han. Som den skickliga bilforare jag ar lyckades jag manovrera in honom pa en mack och nu ar han hos mekanikern. Kommer nog bli billigt det har. NOT! Nu blir det havregrynsgrot morgon middag kvall i ett par manaders tid, men jag trostar mig med att jag iallafall kommer fa mucho fiber i mig. Min kropp kommer inte veta vad som hit it!

Ikvall ska ni fa er en dos bilder och info om mitt springbreak. Om idag har varit en dalig dag ur alla aspekter sa har jag haft det fantastiskt innan dess. Upp som en sol och ner som en pannkaka. 

Jag har åkt liten 50-talsvespa runt i San Francisco och sett cayotes och lärt mig titta på fåglar i kikare och sprungit på en liten ekorre på trappen och hittat en guldfiskdamm mitt i skogen och druckit öl ur ett äckligt gammalt horn som jag trodde var gjort av plast och varit på Alctraz och sett sjöelefanter och sett konst och ätit macroner och tusen saker till and it´s all amazing. It´s all FAB.

Satt och skrev två extremt långa inlägg, men datorn hängde sig och allt försvann och nu har jag varken tid eller lust längre. Det får bli senare.

Men jag kan säga så här; jag är i San Francisco och allt är som en saga.

Var färdig först av alla 200 studenter på tentan imorse. Redan efter en timme reste jag mig kaxigt och tyckte att det fick vara nog. Ett bra tecken?

Gick ut och kände mig som en kung med alla världens tid framför mig. Beachplanerna fick kasseras pga dåligt väder, men inget kunde förstöra mitt goda humör - jag var LARGER THAN LIFE!

Drack kaffe med Jia och gick och skrotade lite i skolans bokhandel. Drack en kopp kaffe till. Klockan var bara 10.

Åkte 30:ans buss till PB och gick och tittade lite i affärer. Köpte solglasögon. Klockan var nu 11.

Åkte 9:ans buss hem och och lade mig i sängen och sov en timme. Kokade makaroner. Läste 250 sidor i min bok. Hade absolut ingen att ringa, alla var upptagna med jobb eller plugg. Klockan var bara 15. Gick ner till stranden och glodde. Gick hem och duschade. Tvättade. Diskade. Kollade på klockan. Provade mina solglasögon. Facebookade. Plockade ögonbrynen. Klockan blev 16.

 Jag hade längtat efter att inte ha någonting att göra och nu var det bara tråkigt och oinspirerande och långsamt. Tänk så fel man kan ha ibland.

Skönt att  det snart ikväll så att jag kan börja umgås med folk igen. Ikväll ska spring breaket firas! Ikväll ska jag vara one busy lady.