Så i onsdags hade vi lite people över hemma hos Gogo och Yassie Boy och vi käkade tunisisk couscous och frukt och drack svensk vodka, dock i alltför små mängder för att det ska kunna kallas helt svenskt.

I torsdags packade vi in oss i en vacker vinröd (bourdeux skulle man kunna kalla det) Chevrolet och sen var det HIT THE ROAD! Turturduvorna satt där framme och åt nötter och frukt och jag och Yassie satt där bak och sov 90% av tiden och när vi inte gjorde det åt vi donuts eller stack händerna i ett pringlesrör.

Och sen var det Vegas och det var varmt och rörigt och inte alls glamoröst och små tanter i ljuslila träningsoveraller som satt vid the slotmachines och rökte. Och vi bodde asbilligt och njöt av att kunna dricka alkohol på gatan och jag vann 1.25 dollar och sen diskuterade jag och Yassie livet i en bar tills 6 på morgonen och jag kom fram till att jag samlar på moments och möten, och vi åkte längs med the Strip och det var neon och Moneybrother i stereon och håret torkade direkt när man stack ut huvudet genom fönstret.

Nästa dag åkte vi till Flagstaff och det var bil bil bil och vi solade benen genom fönstret och såg dammen Hoverdamm och diskuterade var man hamnar om man åker rätt genom jordklotet där. Jag hävdade Kina, men kanske är jag bara traditionell. Vi åt hamburgare mitt ute i ingenstans och halva restauranger var fylld av göteborgare och jag och Elin vägrade prata svenska eller beblanda oss med dem. Flagstaff var inget speciellt, bara ett motell där  vi upptäckte HBO till vår stora lycka och en kinesisk buffe för inga pengar och med en efterrättsbuffe från helvetet med räkor och jell-O djärvt blandat.

Nästa morgon var det en timme till Grand Canyon och det regnade och blåste och vi såg ingenting. Men så plötsligt sprack det upp och det var vackert, men jag har aldrig riktigt kunnat ta in skönhet och det var mäktigt och storslaget och t  o m jag var tyst ett tag. De andra hikade, men jag som är invalido satt och läste och varje gång jag tittade upp på utsikten hade bergen bytt färg. Mina kryckor är som vanligt conversation starters så jag hann aldrig känna mig ensam innan de andra kom tillbaka med berättelser om råttor som såg ut som ödlor och röda berg. Solnedgången blev en besvikelse - solen försvann bakom ett moln men vi skrattade åt fåniga saker i bilen på väg till Flagstaff och upptäckte att stan var party party på lördagar. Kanske för att det var den enda "staden" på många mils avstånd.

Next morning och Death Valley och jag tyckte var minst lika vackert som Grand Canyon. Vi såg gamla gruvor, och spökstäder (som jag den enda som var imponerad av) och gröna berg och konstiga små städer och oaser och lustiga klippor och det var så varmt. Bilen överhettades lite och vi lade oss på asfalten och tittade ut över bergen och det var helt tyst. Jag har inte varit med om det på år -ingen vind, inga fåglar, ingen trafik, inte ett ljud.

På kvällen kom vi fram till Beatty, där det fanns 3 saloons, en bordell, ett casino öppet dygnet runt och 800 invånare. Det brukade vara en "framgångsrik" gruvstad, men nu fanns där bara en massa husvagnar och arga pitbulls. Vi åt på casinot, vilket var lite sad, och sen satt vi på en av barerna och försökte förstå vad den extremt berusade bartendern försökte säga och det var något om sandboarding, Stalin och barn. Vårt motell var galet och ägaren älskade UFO:s, men vem gör inte det å andra sidan.

Nästa dag var det mer Death Valley och vi badade i naturligt varma mineralkällor som en indian (native american, I know) i en husvagn fylld med kattungar hyrde ut, och såg ett salthav (man kunde höra saltet smälla, precis som rice krispies flingorna!) och fick våra hjärtan krossade av en liten mager coyote som tiggde mat vid bilen och var så söt så att jag ville dö. Vi försökte steka ett ägg på motorhuven men utan resultat och hängde på en sorglig bensinmack med män i cowboyhattar. Sen åkte vi till Laguna Beach i OC och drack öl vid havet och sen var det ett sad goodbye hemma hos Calle och Nicole. Vi har sagt att vi ska ha reunion om 2 år i Yassins hus i Tunisien, men det är lång tid tills dess och vi har skrattat så mycket och varit med om så mycket och jag är en vandrande kliché nu, men det är sorgligt att säga hejdå till vänner.

Idag har jag och Elin hängt vid poolen och gjort mest ingenting och det är skönt och avslappnande och semester. Jag har läst Women´s Health och planerat min detox när jag kommer hem och hur mycket jag ska springa när foten är hel igen. Vi får väl se hur det blir med det.

Nicole kom hem och vi tände ljus på hela balkongen och vi åt ostar och kött (min favoritmat) och drack rosé och det var så vackert med syrsorna och Calle kom hem och alla gjorde narr av varandra och vi spelade Skipbo pch lyssnade på amerikanska klassiker.

Detta är ett extremt låmgt blogginlägg, men jag har mucho att säga och nu har jag inte ens beskrivit countrymusiken i bilen, eller den ångande asfalten, eller Kizz-kopiorna i Vegas, eller ekorren som satt på min fot, eller skogen vid Grand Canyon, men allting behöver inte alltid bli sagt.

 

Mamsen

24 juni 2009 17:01

Himla bra blogg. Ville bara säga det. C U.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

This time it´s for real. Jag flyttar tillbaka till bloggagratis.se. Som iofs nu också heter bloggplatsen.se men ni fattar ändå va?   Nu finns jag alltså på   fullrullemedsnulle.bloggplatsen.se   Som vanligt handlar det om mig, och som van...

Jag lämnar den här bloggen och sticker till:   fullrullemedsnulle.blogspot.com   Come along kids, let´s go to:   fullrullemedsnulle.blogspot.com ...

   http://open.spotify.com/artist/3oDbviiivRWhXwIE8hxkVV  

I fell in love with a baby.

- Gå och gräv ner dig Grand Canyon, Skåne är det vackraste som finns. Platt, precis som jag vill ha det, och med böljande fält. Hjärtat brister på en. - Algblomning gör mig ingenting, jag kan bada i timmar ändå nere i det sydskånska vattnet. Varmt oc...