Nar jag tanker pa Sverige sa tanker jag pa diskbanksrealism.

Jag lider av grav seniorities. Det yttrar sig i noll motivation och lathet, men jag ger icke upp.

Sen sist har vi grillat fantastiskt kott och spelat beerpong dar jag fick storstryk. Dalig forlorare som jag ar vagrade jag erkanna det och hallde surt ut olen som jag enligt reglerna skulle ha druckit. Kul att man bara kan spela lite lattsamma spel med sina vanner...

Sen blev det Hard Rock Hotel i nerstan och jag var val mattligt imponerad. Efter stangning lyckades vi dock smita oss forbi vakterna ut i lobbyn och hamnade pa nagot satt pa nagon efterfest i penthouset pa 11:e vaningen. Utsikten var amazing och av nagon anledning var alla som var dar nagon slags extremsportare, typ klattring, eller BMX och sant. Vet inte hur extremt BMX ar men ni fattar vad jag menar? Ni fattar ocksa att jag inte riktigt passade in dar...

Igar stralade solen och Giorgio och Angela kom och hamtade oss for en hikingtur i Torrey Pines. Vi sag vackra klippor och massa odlor och gick ner till Blacks Beach och tillbaka. Tontigast var Jia som hade en vattenflaska i ryggsacken med en slang som gick till munnen sa att man kunde dricka nar som helst och hela tiden. Som beloning efter detta akte vi till en grekisk restaurang dar Angela brukade jobba. Jag brukar inte tycka att moussaka eller tsatsiki ar nagon hojdare, men har far jag nog ata upp mina egna ord for det var gott gott gott. Sarskilt nar smordegsknytena med spenat och fetaost bara forsatte dyka upp pa bordet, men inte pa notan...kontakter mina vanner, kontakter! Kvallen avslutades med strandpromenad och en ol nere i Belmont Park och sen var det hem och lasa.

Jag gjorde ju misstaget att ha glasflaskor pa stranden for ett tag sen och det tyckte polisen INTE om.  De skickade hem en bot snabbare an kvickt, men den var adresserad till en Elias T Potter. Eftersom detta inte ar jag vill jag inte betala, men de har ju mitt passnummer och namn uppskrivet nagonstans, sa idag ringde jag och det var ett lustigt samtal.

-How can I help you?

-Yes, hello, I got a ticket sent to me but I'm not sure who it's for, cause there's no one with that name living here.

-Mam, have you done anything that you should pay for?

-Maybe...

-If you do, we have you passportnumber and can find you that way. Are you sure it's not you?

-It might be me...

Jag ar en san mask, jag kralar mig for myndigheter och auktoriteter. 

Igar uppfann vi ocksa karaktaren Capten Obvious och jag och Angela blev de forsta som fick stoltsera med namnet efter att Angela allvarligt forklarat for oss att det ibland ar mulet mer an en timma i Californien och efter att jag omstandigt berattat for Giorgio  att det inte ar sa enkelt att resa i tiden i en tidsmaskin som man kanske kan tro. Jisses. Nar jag tanker efter sa ar ungefar halften av allt jag sager ganska sjalvklart. Jag borde vara tyst oftare.