San Diego är så bra, det spelar ingen roll att man har gjort turistgrejerna en gång - det är alltid lika kul att göra dom igen. Alex har sin kompis Louise på besök och jag hängde på - jag hänger alltid på! Först en liten visning av campus i solskenet. Jag hann även köpa och sälja kurslitteratur och vi beklagade oss även bokaffärens bristande moral. De säljer använda böcker till dig för typ 25 dollar och sen köper de tillbaka dem för 5. En trevlig liten vinst för dom där, men jag bli sur.

ANYWAY! Sen åkte vi till Blacks Beach, känt för sina vågor, och körde "of-road" med jeepen vilket inte var helt pleasent. Efter det blev det favvostället "El Pescador" dör välklädda (som kevin rowland) och vackra unga fiskare grillar dagens fångst till dig på bröd. Bland annat kan man äta haj vilket svennen i mig tycker är extremt spännnade.) Vi köpte med oss och åkte till La Jolla coves och tittade på sälar och body surfare.

Nästa stopp var Museum och Modern Art i La Jolla där vår vän Jia gav oss en privat tur och jag förälskade mig i en installation som helt enkelt var en gul trädgårdsslang på marken i museets park.

Vidare till Ocean beach för att bättre på min hästsko (det gör ont att tatuera i en oläkt tatuering - lite som att sticka en nål i ett sår. Men jag är tuffast i stan.), promenera på piren och äta donuts. Donuts är min drog och min gud.

På kvällen kom det över lite folk och vi grillade och tryckte i oss kött och alla var snälla och lät mig få deras fettbitar och visst är det svårt att förstå att jag en gång i tiden var vegetarian?

Ännu en ypperlig dag. Att vara jag är lite som att åka bergodalbana - ena sekunden en framtidsångest mörk som natten, nästa glad som en lärka för att jag såg en gullig katt på gatan eller hörde en bra låt på radion eller kom till insikten om att de säljer popcorn i strut på campus. När jag går mellan klassrummen och har bråttom lyssnar jag på Dexy´s Midnight Runners´s "Come on Eileen" och tänker att de sjunger om mig och jag vill bara hjula eller nåt för att jag är så happy.

Idag satt jag som ett litet ljus längst fram på föreläsningarna och min hand gick som en skottspole upp och ner och jag skulle svara på ALLA frågorna. Jag höll långa utläggningar och monologer (som vanligt på hemsk engelska, som alltid när jag ska prata in public) och var mycket filosofisk och ganska smart.

Väl hemma åt jag min nya favoritmat (snabbnudlar blandade med en burk tonfisk och en sked gräddfil) och Alex lärde mig spela Uno. Såklart var jag en jävel på det och piskade alla i  min närhet.

Sen åkte vi till Thursday Night at the Museum som är något dom har på the Museum of Modern Art downtown en gång i månaden. Gratis inträde, band som spelar, bar och happening. Idag var temat "fortune" och vi åt fortune cookies, blev spådda, fick vika saker i papper och fick skriva vykort till oss själva som museet kommer posta om tre månader. Väldigt kul och en massa folk! Efter det åkte vi till Starlight, som är ett schysst ställe och vi åt pommes och jag var således nöjd. Jag kallas ju ändå Snull de Pomme av en anledning. Nu ska jag sova. När jag var yngre och hade seriösa sömnproblem sa min kloka syster till mig att jag inte ska tänka på riktiga saker som faktiskt rör mig, utan att jag ska fantisera om sånt som inte är på riktigt för då somnar jag lättare. Hon hade säkert rätt (som så ofta) och nuförtiden somnar jag på 3 sekunder men ibland undrar jag om det inte vore bättre för mig själv om jag faktiskt tänkte på vad jag vill, vad jag kan göra för andra etc. och inte bara inredde herrgårdar på skånska landbygden och små slott i Cornwall eller bestämde vad jag ska ha på mig när jag tar hem hela skiten i Melodifestivivalen eller vad jag ska säga när jag vinner en Oscar eller hur mitt första cd-omslag ska se ut. Jag har iallafall en livlig fantasi- ingen ska komma och säga något annat!

1. Jag. Jag är sååå över mig själv. Gör om, gör rätt liksom.

2. New rave-modet. Våga släppa taget om neonfärgerna och smiley-gubbarna på t-shirtsen!

3. Jag.

Jag är vanligtvis en tuffing, men just idag saknar jag min familj och mina vänner runt om i världen. Jag vill att de ska komma hit och jag vill inte vänta tills juli.

Lätt:

killarna på gymmet här klipper upp linnet i armhålorna så att det blir öppet på sidorna. Sen står de och beundrar sig själva i speglarna. Jag hade kunnat spatsera förbi naken och de hade inte för en sekund tagit blicken från sina magrutor och biceps. Jag tycker det är kul.

Svårt:

Jag klarar inte av den här ovissheten! Jag måste ha en plan! Jag måste veta var jag ska! Ge mig en 5-årsplan. Eller iallafall en 5-månadersplan.

Yes, då har man ledig onsdag och eftersom plugget inte riktigt satt igång ligger jag i sängen och glor i taket.

Alla kurser verkar bra, jag är happy. "Singing for actors" inleddes med att man skulle ställa sig på en stol inför klassen och sjunga en låt. Varför tycker jag att det typ är jobbigt att fråga någon om vägen, men inte att sånt här är det? För övrigt är alla som läser teater här riktiga damp-barn som står på huvudet, skriker och jagar varandra runt i klassrummet under lektionerna. När vår professor ber dom vara tysta sitter de och trummar och ser ut som om de kommer att dö om det inte får springa 3 varv runt i rummet. It's like dagis alla over again.

Idag ska jag laga mat och frysa in, kolla på 30 Rock och läsa lite artiklar.

Jag känner panik för att åka hem -  det kan inte vara så snart, TIDEN KAN INTE GÅ SÅ HÄR FORT! Jag och Elin pratade om hur vi liksom desperat försöker få in alla fantastiska intryck och upplevelser och livet här och pränta in dom i själen och hjärnan, men att det är svårt. Jag tyckte Elin sa det så bra; "vad mer kan jag göra? Ska jag äta det? Är det det som krävs?".

Ska jag behöva äta det för att verkligen uppleva och uppskatta det? What can I do?

Så Springbreak började förra torsdagen och firades med party på International House där jag blev kallad ”Boring Girl” och drack ljummet och surt vitt vin i plastmugg. Precis my cup of tea. Fredagen och lördagen tog vi det lugnt, cyklade, tog naps på stranden och gick ut downtown.

Söndagmorgon tog jag tåget till Irvine för att träffa Calle och Nicole. Man säger alltid att kollektivtrafiken är så dålig här i California, men tåget gick fort och gick precis vid vattnet så det var väldigt vackert. Vi promenerade i ett blåsigt Laguna Beach, åt mexikansk och tittade på film och hade det gött. Lille Ingo var nyklippt och fin och kan apportera! Man kastar en liten halstablett (det är så han jobbar) och han springer efter den och bär tillbaka den till dig i munnen och släpper den vid dina fötter. Den katten är helt amazing – jag väntar bara på att han ska börja prata eller gå på två ben.

Det kommer verkligen vara blandade känslor för mig att åka hem, på samma gång som jag ser fram emot att träffa alla där hemma, så vet jag också att det kommer innebära att jag inte kan träffa Calle och Nicole så ofta and it breaks my heart to think about it.

På måndagen kom Elin upp med Sugar Paw och jag överraskade med en nyköpt liten stereo så att vi inte längre bara kan diskutera världsproblemen och skvallra i bilen, utan även sjunga med i sånger.

Efter en del strapatser och en helt fantastisk färd längs med highway 1 (jag blev blödig och började prata om hur min själ blomstrade och frodades på grund av allt det vackra. Kanske inte en av mina brightest moments, men det var liksom så det kändes.) så kom vi fram till Gunnela och Ralph i Santa Cruz. Elin visade sig vara den ultimata resekompanjonen att ta med sig dit och gjorde omedelbar succé. Vi år massa god mat, diskuterade och filosoferade, hikade i den vackra Redwoodskogen, drack kaffe i downtown Santa Cruz, promenerade på UCSC campus, hikade, fick se en cayote och min personliga favorit banansnigeln.

På onsdagen åkte vi upp till San Francisco och våra vänner i Berkeley. Som vanligt när Elin och Elin åker någonsin tar vi med oss solsken och värme och San Fran och Berkeley var helt fantastiskt. Det är min favoritstad i hela världen! Naturen är inte alls lika torr som i San Diego, utan det var som ett vackert Sverige i maj/juni där ALLTING blommar och luktar gott. Vi hängde i våra favoritområden Castro, Mission och Upper Haights, gick på De Young museet, åkte ut till Alcatraz, gick i China Town, var på Beatnik museet, var ute på en klubb med en takterrass med utsikt över staden, åt god middag, satt framför brasan i huset i Berkeley och eldade allt som går att elda och hade det amazing, Jag fick ju även åka 50-talsvespa genom San Fran och jag hade på mig en liten 50-talsklänning och det kändes precis som i en film. Det var allt jag ville att det skulle vara.

Igår begav vi oss neråt och stannade till i Carmel för att äta och titta på havet och alla fina hus och lyxaffärer. Kanske inte var jag skulle välja att bo, men kul att se. Clint Eastwood brukade vara borgmästare här och jag var besviken att han inte satt någonstans på en tron där man kunde få sitta i hans knä och önska sig något, precis som en jultomte på ett mall.

Vi kom hem sent till vårt fina lilla hus och jag är lite excited inför Spring quarter med nya kurser och nya äventyr.

Lite fotokommentarer också.

1. Calle och jag letade golfbag till Nicole och jag vägrade erkänna att den här bagen var mindre än vanliga...kanske kan jag medge att den ser liten ut nu när jag ser den på bild...

2. Lunchpaus i Santa Barbara

3. Vi såg sjöelefanter längs med Highway 1! De låg och sov och sjöng i sömnen och såg sååå roliga ut när de försökte ta sig framåt - som tarmar eller Jabba de Hut i Starwars. (om någon nu skulle vara lika nördig som jag)

4. Elin och Gunnela vid middagsbordet

5. Jag på UC Santa Cruz campus

6. När jag var liten var en av mina favoritböcker "Den hemlighetsfulla trädgården" där en flicka hittar en nyckel till en hemlig fantastisk trädgård. Jag kände mig lite så när vi hittade den här guldfiskdammen mitt ute i ingenstans i skogen! Tydligen hade några studenter släppt ut några stycken där för många år sedan och sen har de förökat sig. Jag kände att det liksom var lite magiskt.

7. Vi hikar

8. Jag utanför the Academy of Sciences som jag tjatat om hur länge som helst (dock utan att gå dit) i Golden Gate parken.

9. Sådana här ska jag baka till schnauzie McSchnauzie när jag kommer hem. Kanske kommer jag behöva hjälp av husmor nr. 1 nuförtiden, nämligen syrran.

10. Jag i the Castro

11. Utsikt över San Francisco från båten på väg till Alcatraz. I guideböckerna varnade de en för att det skulle vara en turistfälla, men jag tyckte att det var hur spännande som helst. Måste se filmen "Flykten från Alcatraz" med Clintan!

12. Alex i finkan.

13. Vackert väder och höga vågor i Carmel.