Ok, om jag anda ska vara den storsta tanten pa internet sa kan jag lika garna gora det till 100 procent. Hemma hos faster Gunnela hittade jag en fantastisk bok om hundar och laste att westien ar "the merriest of all dogs." Hur skulle jag inte kunna vilja ha en san?

En kvick liten iakttagelse innan jag ska hit the gym (jo, sant). Jag laser ju en hel del andra bloggar, och nu nar jag laste igenom lite gamla inlagg i min blogg slas jag av hur oerhort tontig jag ar. De andra lankar till coola latar, har bilder pa sig nar de har snygga klader och klubbar med hipsters och citerar och dansar till 7 pa morgonen och skriver om restauranger, bocker eller politik pa ett smart och, vad ska man saga, "ungt" satt.

Jag a andra sidan anvander mig av uttryck som "upp som en sol, ner som en pannkaka", lagger upp bilder pa mig sjalv med ansiktsmask och munnen full av godis och skriver om hundar och stress infor prov i skolan. KAN MAN BLI EN STORRE TONT? Ar jag 70 eller 7 liksom? Jag ar bara amazed att jag har nagra vanner over huvudtaget. Thank you guys. 

Jahaja, man far val ta seden dit man kommer. Sa pa sant modernt amerikanskt maner lever jag nu pa gransen till konkurrs. Forst visade det sig att boten for att ha glas pa stranden gick pa 250 dollar. Tackar. Sen akte jag pa en bot till pa vagen upp till Santa Cruz. Jag visste inte att man skulle stanna bakom skolbussar och trots att jag forsokte charma polisen och fa honom att inse att jag akt forbi den i cirkus 3 km/h (sant) akte jag pa en fin liten bot dar pa iallafall 300 bucks. Och sa idag, som gradde pa moset, sa borjade det plotsligt ryka ur motorhuven fran Suger Paw och efter en stund dog han. Som den skickliga bilforare jag ar lyckades jag manovrera in honom pa en mack och nu ar han hos mekanikern. Kommer nog bli billigt det har. NOT! Nu blir det havregrynsgrot morgon middag kvall i ett par manaders tid, men jag trostar mig med att jag iallafall kommer fa mucho fiber i mig. Min kropp kommer inte veta vad som hit it!

Ikvall ska ni fa er en dos bilder och info om mitt springbreak. Om idag har varit en dalig dag ur alla aspekter sa har jag haft det fantastiskt innan dess. Upp som en sol och ner som en pannkaka. 

Jag har åkt liten 50-talsvespa runt i San Francisco och sett cayotes och lärt mig titta på fåglar i kikare och sprungit på en liten ekorre på trappen och hittat en guldfiskdamm mitt i skogen och druckit öl ur ett äckligt gammalt horn som jag trodde var gjort av plast och varit på Alctraz och sett sjöelefanter och sett konst och ätit macroner och tusen saker till and it´s all amazing. It´s all FAB.

Satt och skrev två extremt långa inlägg, men datorn hängde sig och allt försvann och nu har jag varken tid eller lust längre. Det får bli senare.

Men jag kan säga så här; jag är i San Francisco och allt är som en saga.

Var färdig först av alla 200 studenter på tentan imorse. Redan efter en timme reste jag mig kaxigt och tyckte att det fick vara nog. Ett bra tecken?

Gick ut och kände mig som en kung med alla världens tid framför mig. Beachplanerna fick kasseras pga dåligt väder, men inget kunde förstöra mitt goda humör - jag var LARGER THAN LIFE!

Drack kaffe med Jia och gick och skrotade lite i skolans bokhandel. Drack en kopp kaffe till. Klockan var bara 10.

Åkte 30:ans buss till PB och gick och tittade lite i affärer. Köpte solglasögon. Klockan var nu 11.

Åkte 9:ans buss hem och och lade mig i sängen och sov en timme. Kokade makaroner. Läste 250 sidor i min bok. Hade absolut ingen att ringa, alla var upptagna med jobb eller plugg. Klockan var bara 15. Gick ner till stranden och glodde. Gick hem och duschade. Tvättade. Diskade. Kollade på klockan. Provade mina solglasögon. Facebookade. Plockade ögonbrynen. Klockan blev 16.

 Jag hade längtat efter att inte ha någonting att göra och nu var det bara tråkigt och oinspirerande och långsamt. Tänk så fel man kan ha ibland.

Skönt att  det snart ikväll så att jag kan börja umgås med folk igen. Ikväll ska spring breaket firas! Ikväll ska jag vara one busy lady.

Perspektiv på saker och ting var ordet, sa Bull.

Ok, nu börjar paniken komma krypandes så smått. Jag inser att ekonomitentan är knappt 10 timmar bort och att jag fortfarande inte kan någonting. Varför kan jag inte bara förstå det här? Varför kan jag inte komma ihåg? Varför kan jag komma ihåg namnen på alla Brangelinas barn, men inte detta? VARFÖR KAN JAG BARA INTE VARA MER VUXEN OCH ANSVARSTAGANDE? Och framförallt - varför säger precis alla jag pratar med"Introductions to microeconomics? Jamen, den är ju aslätt. Den läste jag i high school." Shut up liksom.

Innan idag var jag lugn och rofylld och hade accepterat mina tillkortakommanden. Men sen föreställde jag mig hur jag sitter på en anställningsintervju och de frågar mig om jag kan någonting om ekonomi överhuvudtaget. Innan hade jag kunnat säga : "jag har inte studerat det, men jag har väldigt lätt för att lära och har inga problem med siffror."  Kanske lite ljug, men ändå. Nu kan de istället titta på mitt betyg härifrån och se att jag är usel usel usel. Och så ger de mig inget jobb, utan depoterar mig till Norge eller något annat uselt land.

OK, fantasin skenar iväg med mig här. Cindy och Larry bjöd på god stek iallafall.